Skrikvommering

Stavningen är inte samma, men uttalet är. Och det räknas ju.

Ibland blir språk så fel.

I Ungern betyder fika snorbuse. Och kaka är bajs. Ni kan tror att min flickvän såg något skeptisk ut när hon för första gången hörde ordet fika på Svenska. Och att Svenskar var enormt förtjusta i att fika, gärna med kaka.

Det blev innerliga skratt när vi förklarade innebörden på vardera språk för varandra.

Sen kom jag till Ungern och fick se Fakanál. Då brast det för mig.

Och idag tog vi med Erik och syster Linda till den stora matmarknaden och visade dem all sorters paprika i alla de former och färger man kan tänka sig. Och så Fakanál så klart.

Vi tittade också på ett par hundra väskor och säkert 2000 sjalar i olika färger. Fast det blev inget köp ändå, inte idag.

Sen tittade vi på slott igen. Fast den här gången ett riktigt, stort ett på en kulle med utsikt, borggård, fontän och hela baletten.

På vägen in till stan tidigare på dagen när vi var på väg att möta upp min syster så passerade vi Budapests tvillinghus. Två stycken hus, på vardera sida av vägen. De är mer eller mindre identiska. Det ena heter Klotild, det andra Matild. Namnen är gamla Ungerska kvinnonamn. Klotild fick en ansiktslyftning förra året och är nu prunkande vacker. Matild ser sorgligt medtagen ut, men vacker ändå så klart.

Min Linda bor i lägenhet och inte ett slott, ännu. Lägenheten ligger cirka 20 minuter från centrum. Precis utanför fönstret finns en liten park med träd, några gungor och bänkar. Sedan den stora vägen som leder in mot centrum. Man kan höra trafiken om fönstret är öppet, men den stör aldrig något värre. Jag har sällan sett några människor alls i parken. Någon ensam tant som promenerar hem från butiken med matkassar. Ibland sitter det en tjock farbror med bar överkropp på en bänk utanför porten. Han ser inte ut att kunna göra en fluga förnär.

Fast när vi befinner oss inne i lägenheten är det oftast andra bullar. På dagtid finns det en tant någonstans nede på gården. Hon brukar skrikkräkas. Det börjar med något som låter som en riktigt rejäl nysning, sen kör det bara på. En timme eller två. Jag tror att hon heter Klotild.

På nätterna tar en man över. Pavel eller något i den stilen. Han kräks aldrig. Men han har ett skiftande humör. Två nätter sedan stod han och skällde och skrek på något och slog hårt i ett biltak eller liknande. Efter ett par tre timmar gav han sig.

Igår hörde vi honom igen, men då skrattade han högt och verkade allmänt uppåt. Jag är lite nyfiken på vad för humör han är på ikväll.

Sen finns det inte så mycket mer folk på gården. Men det måste finnas barn, även om jag aldrig hört dem. Idag när vi kom hem så hade någon målat med skolkrita på vägen upp till porten. Så vackert och barnsligt. Jag hoppas att det är ett barn. Annars är det en väldigt kreativ grottmänniska som fått slut på grottväggar. Vilket i och för sig skulle vara kul det med. Men bara om han heter Knota.