Wednesday 29 June 2011

Turkey in pictures...

Nothing special, just the view from my office...
Not many Controlrooms that has this just outside the door.
Turkish tea served by some local sweet old ladies when I sit and wait for something to break down at work.

Turkish Coffee. Now THAT is a kick in the head when you are tired.
Posted by Picasa

Wonderful languageskills


Have you ever tried Steawberry Cider?
I don´t think it is good at all....
Posted by Picasa

Thursday 16 June 2011

My own space...

A good thing with a blog is that I can spam it how much I want...it´s not like Twitter where everyone gets my nonsens in their feed.
So I´m spamming myself, just because I can!

Oh, one more thing, it should be easier to leave comments now... I don´t want to try myself though.

New era!

Ok here goes. It is something I have been thinking about in a long time, but I havent had the balls to test it for real.

I will give it a try to do this bloggy thingy in english. Turns out almost all my work conversations is in English, and the last weeks almost all the private conversations has also been in english. So I figure, to keep it a float, I will do almost everything in english.
Perhaps, or at least I hope so, my book will get a kick and start writing itself, in Swedish when all the rest of the writing is in English it can maybe be some sort of liberation to just spit out nonsens in Swedish.

I hope you can bare with me for trying this. If there are too many misspellings please give me a heads up!

If you are to lazy to read and translate in your head, there is always Google Translate. Usually it fucks everything up completely, but maybe that is a good thing sometimes too.

Lets give it a shot shall we? Thank you.

I have learned a new thing about myself. I just figured it out. Apparently being on the go and travelling since the last 36 hours or something like that, without too much sleep gets my brain work mysteriously strange.
I just realised I have been more or less lost. Or, how should I put this. For a long time I have been missing some parts of myself.
During the last couple of days I found the bits and pieces with a lot of help from someone far away.
I feel more whole now. More like myself. Like I used to be. And I like me. I am really a lovely person.
And my ego is fat as a pig. ;)

I am here to stay! But please don´t drop me, I´ll fall to pieces...

Paradiset i bilder...

Afterwork på stranden med lite delfiner och sånt...

Copa del Sol, världens sjukaste bygge

En otympligt stor ljusstake

När man inte orkar rida tar man cykeln

En av de där solnedgångarna

Såhär tankar man i Mexico!

Snyggast i motljus...

Världens bästa prydnad till TOMobilen

Kolibri, eller gulsparv, jag är inte så bra på småfåglar.

Finn en Joppe

En av de sämre dagarna med migrän på jobbet

Solnedgång igen

Kort visit hemma i Costalegre

Man blir lite törstig...

Avdelningen dumma restaurangnamn

Avdelningen dumma bandnamn

Hejdå Mexico, du var lika fantastiskt som alltid! Vi ses i September igen.

En ny fas...

Första juni var senaste inlägget. 16 dagar senare kan jag när jag tittar i backspegeln konstatera mycket.
Många insikter.
Paradiset är nu ett skepp som driver för egen vind. Jag har lämnat det och är på väg mot nya utmaningar.
Det var inte direkt en smärtsam upplevelse där borta. Väldigt, väldigt intressant snarare.
Givande, sjukt kul. Jag har många rövarhistorier att dra för barnbarnen när jag blir gammal.

Jag har också lärt mig en del om mig själv.
De där frågorna man får av alla, inte bara när jag är i Sverige utan också från människor på produktioner.
Om jag inte tröttnar på att vara rotlös. Att vara på resande fot. Inte ha en bas.
Självklart saknar jag en bas. Men samtidigt, vad ska jag med en bas till när jag inte kommer att se den?
Det handlar självklart mycket om att jag älskar mitt jobb. Men samtidigt, när jag försöker tänka mig ett mer fast jobb, med fasta tider. Ett hem att komma hem till.
Jag tror att jag inte skulle klara det så bra. Jag har alltid haft en kärlek till hotellrum. Så länge jag kan minnas har jag mått som bäst när jag har varit på väg mot något.
Det rotlösa flyter i mitt blod. Hade jag levt 40 år tidigare hade jag arbetat som sjöman.
Jag har min bas, men den är inte materiell, den finns inom mig.
"Hemma är där man lägger sin hatt"

Självklart saknar jag alla som jag lämnat bakom mig. Men de är ändå så nära. De är inte lämnade.
Och jag värdesätter verkligen att de finns.

Och samtidigt, det jag skrivit nu, kommer nog att sägas emot något i mitt nästa inlägg. Men så är jag nog skapad, lite smått kaotisk och löst drivande. Hade jag inte varit en sjöman då hade jag varit en Paradis-Oskar.

Wednesday 1 June 2011

Snart avspark

Det är, hur ska man säga det här diplomatiskt, intressant just nu. De har intagit kontrollrummet och mer eller mindre belägrat det. Location ser ut som en taskig fruktsallad från tidigt 90-tal med allt vad gräsliga färgkombinationer innebär.

Det blir säkert kanon, men en del av mig säger bara: Idiot! Åk hem!
Och resten av mig, den sjuka sidan som tycker om att utsätta sig för elände står tappert och hurrar. Och då har inte ens produktionen startat ännu.

Nåja, det går dit det ska och man får göra det bästa av situationen.